Vapnen i Vättlösa kyrka

Träskulpturen är i stort sett intakt, men färgen har flagnat så att både krederingen och här och där själva träet tittar fram. Och silvret har oxiderat och slagit över i svart. Dessa skavanker betyder dock för en heraldisk forskare att de har ett stort dokumentariskt värde. Alltför många liknande sköldar runt om i landet har i ovist nit renoverats hårt och okänsligt under 1900-talet.
Båda vapnen har sexton små anvapensköldar kring hjärtvapnet och det är om dessa artikel skall handla. Det ena vapnet har hugfäst minnet av friherre Erik Stake till Lilla Bjurum i Vättlösa socken, död 1672, och det andra beställts för hans frände, kornetten Hans Stake, död samma år. Eftersom de båda grenarna av ätten delade sig tidigt på 1500-talet är det två helt olika antavlor sköldarna representerar. Åtminstone ett av anvapnen (Vinge) tyckts inte förekomma någon annanstans med tinkturerna angivna och två andra belyser en ingift kvinnas dunkla härstamning. Det gäller Göran Larssons (Sparre af Rossvik) andra hustru Kerstin Persdotter.
Eftersom de små anvapensköldarna på båda begravningsvapen är skulpterade i samma trästycke som huvudbaneret, med respektive ätts emblem i relief, har inga sköldar lossnat och förekommit eller placerats på fel plats i anvapen- räckan, under de drygt 300 år som förflutit sedan de lämnade skulptörens och målarens verkstad. Sköldarna representerar probandens 16 anor i fjärde generationen i tur och ordning från vänster till höger.1

1. Friherrevapnet

Huvudskölden kvadrerad. Fält 1 och 4 med naturfärgad (gråbrun) kanon på grön mark. Fält 2 och 3 röda med naturfärgad (gråbrun) ryttare på stegrande grå häst på grön mark. Hjärtskölden blå med grön stängel och 7 blomklockor (3 och 4) i vitt (silver). Skölden krönt med två friherrekronor med följande hjälmtecken: Till vänster två liljekonvaljeblad med en blomklocka mellan två vesselhorn. Till höger kanon som i fält 1 och 4. Under skölden som mäter 1,66 m i höjd och 1,43 m i bredd finns en avsågad bärstång precis som på den adliga skölden men däremot ingen inskriftstavla med personalier som på denna. Troligen har den förekommit. Båda sköldarna har alltså burits med i begravningsprocessionen och sedan hängts upp i kyrkan till minne av de döda adelsmannen.

Fädernesidans anvapen:

1) Erik Stake k.2 1522–37, häradshövding på Dal. Liljekonvaljestängel av silver i blått fält. Silvret här möjligen påbättrat vid en äldre renovering?

2) Cecilia Andersdotter (stjärna, Prika) bodde 1563 som änka på Ulfstorp i Sparlösa. Sexuddig stjärna av guld i blått fält. Tinkturerna ej kända enligt Raneke: Svenska Medeltidsvapen sid 526.

3) Mattias Nilsson Kagg till Fjällskäfte k. 1526–68, slottsloven. Stråle av guld i blått fält. Färgen delvis flagad så att träet syns.

4) Elin Lindormsdotter (Forstena-ätten). Sparre av guld över grönt blad i blått fält. Färgen på bladet flagad men små fläckar kvar av grön färg. Resten grå kredering.

5) Axel Nilsson Posse, död senast 1553 då arvskifte ägde rum, till Såtenäs, riksråd. Skölden delad. I övre fältet röd trappgavel i svart fält. I nedre fältet spegelvänd svart trappgavel i rött fält. De svarta partierna är oxiderat silver.

6) Anna Axelsdotter (Hellekisätten) död 1582. Sköld kluven. Till vänster halv lilja av guld i blått fält, till höger två balkar av guld i rött fält. Ang. ättens vapenföring se Raneke a. sid 739.

7) Nils Krumme till Örboholm k. 1527–61. Svarta gäddkäftar i blått fält. Delvis flagad färg. Det svarta här troligtvis oxiderat silver.

8) Margareta Siggesdotter (Sparre af Rossvik) k. 1566. Sparren helt flagad men fragment av guld. Sköldfält starkt flagat men fragment av blå färg.

Mödernesidans anvapen:

9) Lars Siggesson d.y. (Sparre af Rossvik) död 1554, riksråd och marsk. Sparre i guld på blått delvis flagat fält.

10) Anna Lindormsdotter (Vinge) gift 1521, död 1548. Nedåtvänd svart vinge i fält av guld. Färgen på vingen delvis flagad så att den grå krederingen kommit i dagen. Det svarta troligen från början avsett att vara svart då man inte gärna lade metall på metall. Alltså inte oxiderat silver. Vapenfärger okända enl. Gillingstam ÄSF 3 sid 211 och Raneke a. sid 366.

11) Okänd man Per eller Peder enligt Elgenstierna. Rött hjorthuvud en face med greniga horn i fält av guld.

12) Okänd kvinna gift med föregående Per enligt Elgenstierna. Skölden visar Gyltaättens vapen: kvadrerad i blått och guld.

Dessa båda sköldar (11+12) representerar föräldrarna till Kerstin Perdotter, gift med Göran Larsson (Sparre af Rossvik) k. 1530–86, i hans andra gifte. Enligt familjetraditionen på 1600-talet inom ätten Stake bör hon ha varit dotter till den västgötske frälsemannen Peder Andersson (Hjorthuvud) till Brandstorp i Viste härad k. 1534–65, som 1539 gifte sig med Märta Gylta (Släkt och hävd 1955 sid 196). Enligt Raneke aa. sid 269 är färgerna i Peder Anderssons vapen okända. 4

13) Johan Pedersson (Bååt nr 3) till Fituna, död 1574, riksråd. Röd båt med dito fjäderbuskar i för och akter i fält av guld.

14) Kerstin Tott. Sköld kvadrerad i rött och guld.

15) Ture Arvidsson Trolle, riksråd. Rött troll i guldfält. Färgen delvis flagad så att krederingen lyser fram.

16) Magdalena Eriksdotter (Gyllenstierna af Svaneholm). Sjuuddig gyllene stjärna i blått fält.

2. Det adliga Stakevapnet

Hans Stake bodde på Olofstorp i Algutstorp socken och begravdes 1674 (två år efter sin död) i Österplana kyrka, enligt Elgenstierna. Antagligen var det jordfästningen, som förrättades där och kistan har sedermera nedsatts i Bjurumsgraven i Vättlösa kyrka. All inskrift utplånad på tavlan, avsedd för personalierna.5 Mått 1,14 m x 1,96 m. Huvudskölden visar en grön liljekonvaljestängel med brun rot och sju svarta klockor, 3 till vänster och 4 till höger, i blått fält. Färgen flagad både på sköld och stängel. Klockornas silver har säkerligen oxiderat. Hjälmen kröns av en friherrekrona (inkorrekt) och två vesselhorn bandade i blått och svart (urspr. silver). Mellan vesselhornen en svart blomklocka (silver) med två gröna blad.

Fädernesidans anvapen:

1) Mauritz Stake till Råbäck,6 fogde på Dal 1547, död 1566. Grön blomstängel med sju grå (silver) klockor (3 till vänster och 4 till höger) i blått fält.

2) Anna Göransdotter (Forstenaätten) död 1591. Sparre (guld?) hårt flagad och grönt blad i blått fält.

3) Hans Claesson Kyle till Erstavik, död 1583, riksråd. riddare. och lagman. Två korsade dryckeshorn, nu grå och flagade men med fragment av guld (?) i blå sköld. Hornen ursprungligen röda i vitt fält (silver) enligt Raneke aa. sid 313.

4) Anna Gabrielsdotter (Oxenstierna af Mörby), friherredotter. Röd oxpanna i fält av guld. Färgen hårt flagad och mest kredering kvar.

5) Olof Kafle till Röll i Bredared socken. k. 1544, häradshövding. Styckad sköld med fågel med lyfta vingar sittande på en halv lilja. Färg och metall nästan helt borta men fragment av blå färg i övre fältet och av guld på liljan.

6) Barbro Håkansdotter (Hand-Drake af Hagelsrum) som levde änka 1574. Svart hand i rött fält. Färgen starkt flagad. Handen ursprungligen säkerligen försilvrad. Enligt Raneke aa. sid 249 bestod vapnet från början av en vit hand i blått fält men fältet ändrades senare till rött.

7) Sven Knutsson Ribbing till Fästered, död 1577. Tre uppåtvända sjöblad av guld i blått fält. Bladen har tydlig karaktär av näckrosblad och har korta uppslitsade stjälkar.

8) Anna Bengtsdotter Gylta, gift 1537, död 1579. Kvadrerad sköld i rött och guld. Detta är ätten Totts vapen! Antingen målaren eller den person som gjort förlagan har här tagit miste. Ätten Gyltas vapenfärger var blått och guld.

Mödernesidans anvapen:
9) Jon Andersson (Oxe) till Bryne i Järpås, död c:a 1560. Röd halv oxe i guldfält. Färgen delvis hårt flagad. Den introducerade ätten hade silverfält.

10) Kerstin Andersdotter (Ekeblad av Hedåker) var gift 1544 och levde 1562. Tre ekblad av guld, ställda 2 och 1 i blått fält. Enligt Raneke aa. sid. 464 förde ätten gyllene ekblad i rött fält. B Hildebrand påstår dock (Svenskt Biografiskt Lexikon, del 12 sid 613 f) att vapenfärgerna växlar.

11) Erik Gustavsson (Roos af Hjelmsäter) till Hjelmsäter, död 1582. Röd ros i guldfält.

12) Märta Haraldsdotter (Soop) död 1564. Kluven sköld. Vänstra fältet guld. Högra fältet blått med svart (silver) bjälke. Säkerligen har silvret oxiderat.

13) Knut Jönsson (Lillie af Löfstad) till Gladhem, död 1577 (?). Svart lilja i rött fält. Färgen på liljan har sannolikt oxiderat och från början varit silver. I senare tid förde denna ätt blå lilja i gyllene fält men i Vallentuna kyrka finns en äldre vapenvariant med vit lilja i rött fält. (Raneke aa. sid 474)

14) Margareta Christersdotter (Sjöblad) gift 1548. Grönt sjöblad i blått fält. Endast fragment av färgen kvar på bladet. Vapnet avviker alltså från den introducerade ättens, som har delad sköld med nedre fältet schackrutat i vitt-rött.

15) Peder Söffrinsson Kijl (nr 61) död 1588. Befallningsman på Gullberg. Två mörkgrå händer med korsande värjor (nästan helt avflagad färg) i blått fält. Den introducerade ätten har gyllene fält.

16) Agneta Arvidsdotter (Drake från Västbo, ointroducerad.) levde 1615. Röd drake i guldfält. Färgen på draken hårt flagad.

Efterskrift

Redan för bortåt 200 år sedan dokumenterades de båda begravningsvapnen i Vättlösa kyrka av prosten Olof Sundholm 1752–1819. I handskriften ’Inscriptioner på Epitaphier, Grafstenar m.m. vid Skara stifts kyrkor’ i Länsbiblioteket i Skara finns hastigt nedkastade skisser av de 32 anvapensköldarna. Tyvärr är färgerna endast sporadiskt återgivna. Noggrant avskriven är däremot texten på begravningsvapnen.
På friherrevapnet stod:
Kongl. Majts. til Sverige Trotjenare välförordnad Capetain Lieutnant af Vestgjöte Infanterie den Högvälborne Herren Herr Eric Stake, Friherre till Vik, Herre till Hönsetter, Bjurum och Lifvered, hvilken afsomnade i Herranom på Lifvered gård d. 13 febr. Anno 1672.

På det adliga vapnet lydde texten:
Kongl. Majts. Trotjenare och välbestälter Cornett för et Compagnie af Västgötha Cavallerie den Edle och Välborne Herre Herr Hans Stake till Olstorp och Lunden, hvilken afsomnade i Herranom på Olstorp d. 14 februari 1672.
Av sköldarna var den förra upphängd på höger sida om altaret och den senare på vänstra sidan i koret.

Noter:

1. Vänster och höger användes här och i fortsättningen i hävdvunnen bemärkelse från åskådaren sett och ej heraldiskt korrekt.
2. k. = känd, dvs belagd i samtida handlingar.
3. Äldre svenska frälsesläkter, utgiven av Riddarhusdirektionen, häfte 1–3, 1957–1989.
4. Enligt Raneke aa. sid 269 hade lagmannen Peder Andersson till Brandstorp sonen Christoffer och sex till förnamnen okända döttrar. J E Almquist anger i Herrgårdarna under reformationstiden sid 279 att dessa sju barn år 1576 ägde sätesgården Brandstorp gemensamt. I släktregistret över Tore Bytings ättlingar (Släkt och Hävd 1958 sid 12 tab. 21) uppräknas döttrarnas namn: Kerstin, Hebbla, Karin, Ingeborg, Anna och ännu en Kerstin. J E Almqvist, som publicerat registret, antar i en kort not att den första flickan med namnet Kerstin avlidit innan den andra föddes. Mera troligt är kanske att båda levat 1576 (se ovan!) och ingått gifte var och en på sitt håll. Den ena har varit gift med Christoffer Ribbing (Elgenstierna VI sid 289) och den andra tydligen äktat Göran Larsson (Sparre af Rossvik) i hans andra gifte.
5. I Kulling-Skövdes kyrka finns en välbevarad gravsten över farfadern, hovmarskalken Hans Göransson Stake, död 1624, med hans 16 anvapen. Se N F Beerståhl: Västergötlands porträttgravstenar (sid 93, pl. 49) och N C Hjort: Hans Stakes och Anna Kafles gravsten i Kulling-Skövde. Personhistorisk Tidskrift 1979 sid 122 f.
6. Ätten Stakes stamfader Amund Stake gifte sig på 1470-talet med Birgitta Håkansdotter, som erhållit Hönsäter med flera gods på Kinnekulle av sin barnlöse styvfar Eggert Grupendal. Denne härstammade på mödernet från en frälseman Abraham Andersson, som enligt brev 1348 (S.D. 4322) då innehade Hönsäter.

För god hjälp med bilder och upplysningar tackar jag C-A Rydholm, Grästorp, Stig Kjellberg, Vättlösa, och fru Viola Andersson, Borlänge.

Artikeln är tidigare, med illustrationer, publicerad i Vapenbilden.