Vapnen i Vättlösa kyrka
av fil.lic Nils Fredrik Beerståhl
I Vättlösa lilla vackra medeltidskyrka i Kinne härad i Västergötland
hänger på orgelläktaren två begravningsvapen från
1670-talet över medlemmar av ätten Stake. Att de hamnat lite
i skymundan, hänger nog samman med att de bär tydliga tecken
av att ha gnagts av tidens tand.
Träskulpturen är i stort sett intakt, men färgen har
flagnat så att både krederingen och här och där själva träet
tittar fram. Och silvret har oxiderat och slagit över i svart.
Dessa skavanker betyder dock för en heraldisk forskare att de
har ett stort dokumentariskt värde. Alltför många liknande sköldar
runt om i landet har i ovist nit renoverats hårt och okänsligt
under 1900-talet.
Båda vapnen har sexton små anvapensköldar kring hjärtvapnet
och det är om dessa artikel skall handla. Det ena vapnet har
hugfäst minnet av friherre Erik Stake till Lilla Bjurum i Vättlösa
socken, död 1672, och det andra beställts för hans frände,
kornetten Hans Stake, död samma år. Eftersom de båda grenarna
av ätten delade sig tidigt på 1500-talet är det två helt
olika antavlor sköldarna representerar. Åtminstone ett av
anvapnen (Vinge) tyckts inte förekomma någon annanstans med
tinkturerna angivna och två andra belyser en ingift kvinnas
dunkla härstamning. Det gäller Göran Larssons (Sparre af
Rossvik) andra hustru Kerstin Persdotter.
Eftersom de små anvapensköldarna på båda begravningsvapen är
skulpterade i samma trästycke som huvudbaneret, med respektive
ätts emblem i relief, har inga sköldar lossnat och förekommit
eller placerats på fel plats i anvapen- räckan, under de drygt
300 år som förflutit sedan de lämnade skulptörens och målarens
verkstad. Sköldarna representerar probandens 16 anor i fjärde
generationen i tur och ordning från vänster till höger.1
1. Friherrevapnet
Huvudskölden kvadrerad. Fält 1 och 4 med naturfärgad (gråbrun)
kanon på grön mark. Fält 2 och 3 röda med naturfärgad (gråbrun)
ryttare på stegrande grå häst på grön mark. Hjärtskölden
blå med grön stängel och 7 blomklockor (3 och 4) i vitt
(silver). Skölden krönt med två friherrekronor med följande
hjälmtecken: Till vänster två liljekonvaljeblad med en
blomklocka mellan två vesselhorn. Till höger kanon som i fält
1 och 4. Under skölden som mäter 1,66 m i höjd och 1,43 m i
bredd finns en avsågad bärstång precis som på den adliga skölden
men däremot ingen inskriftstavla med personalier som på denna.
Troligen har den förekommit. Båda sköldarna har alltså
burits med i begravningsprocessionen och sedan hängts upp i
kyrkan till minne av de döda adelsmannen.
Fädernesidans anvapen:
1) Erik Stake k.2 1522–37, häradshövding på Dal.
Liljekonvaljestängel av silver i blått fält. Silvret här möjligen
påbättrat vid en äldre renovering?
2) Cecilia Andersdotter (stjärna, Prika) bodde 1563 som änka
på Ulfstorp i Sparlösa. Sexuddig stjärna av guld i blått fält.
Tinkturerna ej kända enligt Raneke: Svenska Medeltidsvapen sid
526.
3) Mattias Nilsson Kagg till Fjällskäfte k. 1526–68,
slottsloven. Stråle av guld i blått fält. Färgen delvis
flagad så att träet syns.
4) Elin Lindormsdotter (Forstena-ätten). Sparre av guld över
grönt blad i blått fält. Färgen på bladet flagad men små
fläckar kvar av grön färg. Resten grå kredering.
5) Axel Nilsson Posse, död senast 1553 då arvskifte ägde
rum, till Såtenäs, riksråd. Skölden delad. I övre fältet röd
trappgavel i svart fält. I nedre fältet spegelvänd svart
trappgavel i rött fält. De svarta partierna är oxiderat
silver.
6) Anna Axelsdotter (Hellekisätten) död 1582. Sköld
kluven. Till vänster halv lilja av guld i blått fält, till höger
två balkar av guld i rött fält. Ang. ättens vapenföring se
Raneke a. sid 739.
7) Nils Krumme till Örboholm k. 1527–61. Svarta gäddkäftar
i blått fält. Delvis flagad färg. Det svarta här troligtvis
oxiderat silver.
8) Margareta Siggesdotter (Sparre af Rossvik) k. 1566.
Sparren helt flagad men fragment av guld. Sköldfält starkt
flagat men fragment av blå färg.
Mödernesidans anvapen:
9) Lars Siggesson d.y. (Sparre af Rossvik) död 1554, riksråd
och marsk. Sparre i guld på blått delvis flagat fält.
10) Anna Lindormsdotter (Vinge) gift 1521, död 1548. Nedåtvänd
svart vinge i fält av guld. Färgen på vingen delvis flagad så
att den grå krederingen kommit i dagen. Det svarta troligen från
början avsett att vara svart då man inte gärna lade metall på
metall. Alltså inte oxiderat silver. Vapenfärger okända enl.
Gillingstam ÄSF 3 sid 211 och Raneke a. sid 366.
11) Okänd man Per eller Peder enligt Elgenstierna. Rött
hjorthuvud en face med greniga horn i fält av guld.
12) Okänd kvinna gift med föregående Per enligt
Elgenstierna. Skölden visar Gyltaättens vapen: kvadrerad i blått
och guld.
Dessa båda sköldar (11+12) representerar föräldrarna till
Kerstin Perdotter, gift med Göran Larsson (Sparre af Rossvik)
k. 1530–86, i hans andra gifte. Enligt familjetraditionen på
1600-talet inom ätten Stake bör hon ha varit dotter till den västgötske
frälsemannen Peder Andersson (Hjorthuvud) till Brandstorp i
Viste härad k. 1534–65, som 1539 gifte sig med Märta Gylta
(Släkt och hävd 1955 sid 196). Enligt Raneke aa. sid 269 är färgerna
i Peder Anderssons vapen okända. 4
13) Johan Pedersson (Bååt nr 3) till Fituna, död 1574,
riksråd. Röd båt med dito fjäderbuskar i för och akter i fält
av guld.
14) Kerstin Tott. Sköld kvadrerad i rött och guld.
15) Ture Arvidsson Trolle, riksråd. Rött troll i guldfält.
Färgen delvis flagad så att krederingen lyser fram.
16) Magdalena Eriksdotter (Gyllenstierna af Svaneholm).
Sjuuddig gyllene stjärna i blått fält.
2. Det adliga Stakevapnet
Hans Stake bodde på Olofstorp i Algutstorp socken och
begravdes 1674 (två år efter sin död) i Österplana kyrka,
enligt Elgenstierna. Antagligen var det jordfästningen, som förrättades
där och kistan har sedermera nedsatts i Bjurumsgraven i Vättlösa
kyrka. All inskrift utplånad på tavlan, avsedd för
personalierna.5 Mått 1,14 m x 1,96 m. Huvudskölden visar en grön
liljekonvaljestängel med brun rot och sju svarta klockor, 3
till vänster och 4 till höger, i blått fält. Färgen flagad
både på sköld och stängel. Klockornas silver har säkerligen
oxiderat. Hjälmen kröns av en friherrekrona (inkorrekt) och två
vesselhorn bandade i blått och svart (urspr. silver). Mellan
vesselhornen en svart blomklocka (silver) med två gröna blad.
Fädernesidans anvapen:
1) Mauritz Stake till Råbäck,6 fogde på Dal 1547, död
1566. Grön blomstängel med sju grå (silver) klockor (3 till vänster
och 4 till höger) i blått fält.
2) Anna Göransdotter (Forstenaätten) död 1591. Sparre
(guld?) hårt flagad och grönt blad i blått fält.
3) Hans Claesson Kyle till Erstavik, död 1583, riksråd.
riddare. och lagman. Två korsade dryckeshorn, nu grå och
flagade men med fragment av guld (?) i blå sköld. Hornen
ursprungligen röda i vitt fält (silver) enligt Raneke aa. sid
313.
4) Anna Gabrielsdotter (Oxenstierna af Mörby),
friherredotter. Röd oxpanna i fält av guld. Färgen hårt
flagad och mest kredering kvar.
5) Olof Kafle till Röll i Bredared socken. k. 1544, häradshövding.
Styckad sköld med fågel med lyfta vingar sittande på en halv
lilja. Färg och metall nästan helt borta men fragment av blå
färg i övre fältet och av guld på liljan.
6) Barbro Håkansdotter (Hand-Drake af Hagelsrum) som levde
änka 1574. Svart hand i rött fält. Färgen starkt flagad.
Handen ursprungligen säkerligen försilvrad. Enligt Raneke aa.
sid 249 bestod vapnet från början av en vit hand i blått fält
men fältet ändrades senare till rött.
7) Sven Knutsson Ribbing till Fästered, död 1577. Tre uppåtvända
sjöblad av guld i blått fält. Bladen har tydlig karaktär av
näckrosblad och har korta uppslitsade stjälkar.
8) Anna Bengtsdotter Gylta, gift 1537, död 1579. Kvadrerad
sköld i rött och guld. Detta är ätten Totts vapen! Antingen
målaren eller den person som gjort förlagan har här tagit
miste. Ätten Gyltas vapenfärger var blått och guld.
Mödernesidans anvapen:
9) Jon Andersson (Oxe) till Bryne i Järpås, död c:a 1560. Röd
halv oxe i guldfält. Färgen delvis hårt flagad. Den
introducerade ätten hade silverfält.
10) Kerstin Andersdotter (Ekeblad av Hedåker) var gift 1544
och levde 1562. Tre ekblad av guld, ställda 2 och 1 i blått fält.
Enligt Raneke aa. sid. 464 förde ätten gyllene ekblad i rött
fält. B Hildebrand påstår dock (Svenskt Biografiskt Lexikon,
del 12 sid 613 f) att vapenfärgerna växlar.
11) Erik Gustavsson (Roos af Hjelmsäter) till Hjelmsäter, död
1582. Röd ros i guldfält.
12) Märta Haraldsdotter (Soop) död 1564. Kluven sköld. Vänstra
fältet guld. Högra fältet blått med svart (silver) bjälke.
Säkerligen har silvret oxiderat.
13) Knut Jönsson (Lillie af Löfstad) till Gladhem, död
1577 (?). Svart lilja i rött fält. Färgen på liljan har
sannolikt oxiderat och från början varit silver. I senare tid
förde denna ätt blå lilja i gyllene fält men i Vallentuna
kyrka finns en äldre vapenvariant med vit lilja i rött fält.
(Raneke aa. sid 474)
14) Margareta Christersdotter (Sjöblad) gift 1548. Grönt sjöblad
i blått fält. Endast fragment av färgen kvar på bladet.
Vapnet avviker alltså från den introducerade ättens, som har
delad sköld med nedre fältet schackrutat i vitt-rött.
15) Peder Söffrinsson Kijl (nr 61) död 1588. Befallningsman
på Gullberg. Två mörkgrå händer med korsande värjor (nästan
helt avflagad färg) i blått fält. Den introducerade ätten
har gyllene fält.
16) Agneta Arvidsdotter (Drake från Västbo, ointroducerad.)
levde 1615. Röd drake i guldfält. Färgen på draken hårt
flagad.
Efterskrift
Redan för bortåt 200 år sedan dokumenterades de båda
begravningsvapnen i Vättlösa kyrka av prosten Olof Sundholm
1752–1819. I handskriften ’Inscriptioner på Epitaphier,
Grafstenar m.m. vid Skara stifts kyrkor’ i Länsbiblioteket i
Skara finns hastigt nedkastade skisser av de 32 anvapensköldarna.
Tyvärr är färgerna endast sporadiskt återgivna. Noggrant
avskriven är däremot texten på begravningsvapnen.
På friherrevapnet stod:
Kongl. Majts. til Sverige Trotjenare välförordnad Capetain
Lieutnant af Vestgjöte Infanterie den Högvälborne Herren Herr
Eric Stake, Friherre till Vik, Herre till Hönsetter, Bjurum och
Lifvered, hvilken afsomnade i Herranom på Lifvered gård d. 13
febr. Anno 1672.
På det adliga vapnet lydde texten:
Kongl. Majts. Trotjenare och välbestälter Cornett för et
Compagnie af Västgötha Cavallerie den Edle och Välborne Herre
Herr Hans Stake till Olstorp och Lunden, hvilken afsomnade i
Herranom på Olstorp d. 14 februari 1672.
Av sköldarna var den förra upphängd på höger sida om
altaret och den senare på vänstra sidan i koret.
Noter:
1. Vänster och höger användes här och i fortsättningen i
hävdvunnen bemärkelse från åskådaren sett och ej heraldiskt
korrekt.
2. k. = känd, dvs belagd i samtida handlingar.
3. Äldre svenska frälsesläkter, utgiven av
Riddarhusdirektionen, häfte 1–3, 1957–1989.
4. Enligt Raneke aa. sid 269 hade lagmannen Peder Andersson till
Brandstorp sonen Christoffer och sex till förnamnen okända döttrar.
J E Almquist anger i Herrgårdarna under reformationstiden sid
279 att dessa sju barn år 1576 ägde sätesgården Brandstorp
gemensamt. I släktregistret över Tore Bytings ättlingar (Släkt
och Hävd 1958 sid 12 tab. 21) uppräknas döttrarnas namn:
Kerstin, Hebbla, Karin, Ingeborg, Anna och ännu en Kerstin. J E
Almqvist, som publicerat registret, antar i en kort not att den
första flickan med namnet Kerstin avlidit innan den andra föddes.
Mera troligt är kanske att båda levat 1576 (se ovan!) och ingått
gifte var och en på sitt håll. Den ena har varit gift med
Christoffer Ribbing (Elgenstierna VI sid 289) och den andra
tydligen äktat Göran Larsson (Sparre af Rossvik) i hans andra
gifte.
5. I Kulling-Skövdes kyrka finns en välbevarad gravsten över
farfadern, hovmarskalken Hans Göransson Stake, död 1624, med
hans 16 anvapen. Se N F Beerståhl: Västergötlands porträttgravstenar
(sid 93, pl. 49) och N C Hjort: Hans Stakes och Anna Kafles
gravsten i Kulling-Skövde. Personhistorisk Tidskrift 1979 sid
122 f.
6. Ätten Stakes stamfader Amund Stake gifte sig på 1470-talet
med Birgitta Håkansdotter, som erhållit Hönsäter med flera
gods på Kinnekulle av sin barnlöse styvfar Eggert Grupendal.
Denne härstammade på mödernet från en frälseman Abraham
Andersson, som enligt brev 1348 (S.D. 4322) då innehade Hönsäter.
För god hjälp med bilder och upplysningar tackar jag C-A
Rydholm, Grästorp, Stig Kjellberg, Vättlösa, och fru Viola
Andersson, Borlänge.
Artikeln är tidigare, med illustrationer, publicerad i
Vapenbilden.
|