Svenska medeltida sköldebrev

Deras utformning och innehåll

Ett medeltida brev som har uppställts som ett juridiskt dokument kallas diplom. Diplomet består av en inledning (protokoll), huvudinnehåll (text) och en avslutning (eskatokoll).

Protokollet innehöll uppgifter om brevutfärdarens namn och titel (intitulatio). Utfärdaren var sällan densamme som brevskrivaren. Att skriva brev var redan under medeltiden ett sekreteraryrke.

Texten innehöll en kungörelse (promulgatio) där ärendet presenterades. Därefter följde huvudstycket (dispositio) och vilka förutsättningar (narratio) som gällde och sist ett eventuellt inblandande av tredje man (interventio).

Eskatokollet innehöll sigilleringen och dateringen.

Sköldebrevets utformning

I ett svenskt sköldebrev anges förutsättningarna för frälset direkt efter kungörelsen, följt av beskrivningen av vapnet med hjälmprydnad. Här finns också hänvisningen till eventuell bild av vapnet.

De sköldebrev som har undersökt saknar i regel en bekräftelseformel (corrboratio) men innehåller ett straffhot (sanctio). De exakta utformningen variera men utvecklingen går hela tiden mot en allt fastare form.

Motiven i sköldebrevens vapen
I stort sett alla vapen har naturmotiv. Häroldsfigurerna är få, likaså monster och föremål. En granskning av teckningarna visar också att inte två vapen har avbildats av samma konstnär. Det är ett faktum som talar emot ett svenskt häroldsväsende under 1400-talet.

Motiven i de medeltida vapensköldarna

• Fåglar: orrtupp, svala, stare. Påfågelfjädrar.
• Djur: hjort (Skumme), råbockshorn (tysk), björn, lejonhuvud, hästhuvud oxhuvud / tjurhuvud
• Fisk. Gädda (Gädda),
• Växt: grankottar x2 (Johan Johansson, Peter Guderson), ekollon, björklöv.
• Himmel:
• Häroldsfigurer: bjälke, strålar.

Tretalen var vanliga.

Litteratur:

Svenska sköldebrev från medeltiden, uppsats av Per-Axel Wiktorsson.
ur boken
Individ och historia. Studier tillägnade Hans Gillingstam 22 februari 1990 (Sthlm 1989)