Bland bomärken och borgerliga vapen i Ronneby

Den officiella beskrivningen av Ronnebys vapen är ålderdomlig: "En blå sköld bandevis delad af en silfverström. I det öfre fältet en sexuddig stjerna och i det nedre en nymåne, båda likaledes af silfver."
Det beror på att ingen ändring har gjorts i vapenbeskrivningen vid kommunombildningen 1974, utan den följer bokstavstroget vapenfastställelsens lydelse från 1883. I staden hittade jag på Rådhuset en avbildning som mycket väl kan vara från den tid vapnet var helt nyfastställt (bild 1). På torget fanns en väsentligt nyare avbildning av samma vapen, lagt med olikfärgade gatstenar (bild 2). Stadens kyrka visade sig innehålla många intressanta vapen, se bildtexterna nedan. Däribland tre olika varianter av bomärkesvapen för medlemmar av en och samma borgerliga Ronnebysläkt, samt något så ovanligt som ett pampigt skuret borgerligt alliansvapen i tredimensionell träskulptur på ett epitafium. Bland vapnen mötte också två mysterier, av vilka det ena förmodligen är olösligt, men det andra är troligen relativt lätt att lösa för den som är insatt i lokal genealogi och historia.

Bild 1. Ronnebys vapen över Rådhusets dörr. Lägg märke till det originella rosenkrans (radbands)aktiga pärlbandet som är lagt i en oval kring  skölden. Ett tidstypiskt drag är den mycket klena vågningen av vågbalken.	Bild 2 Ronnebys vapen återgivet med hjälp av olikfärgade gatstenar, på Ronneby torg.

Bild 3. På bågen mellan långhuset och södra korsarmen är Kristi vapen målade på tre sköldar på 1580-talet. Den mellersta är röd och visar ett hjärta omgivet av två avhuggna händer och två avhuggna fötter, allt av silver. Skölden är omgiven av en grön lagerkans och en kartuschinramning samt hålls av två puttin. På vardera sidan därom syns en sköld av silver med en grön törnekrona och en sköld av silver med korset och andra passionsverktyg av guld.

Bild 4. Huvudbaner för borgmästaren i Ronneby Arnold Du Rées, död 1668. Han var född i Nederländerna, men kom till Sverige när hans föräldrar flyttade till Göteborg. Eftersom Arnold kunde visa upp ett sköldebrev som hans farfars far jämte dennes bröder fått av den tyske kejsaren 1531, så blev han 1665 naturaliserad svensk adelsman.

Bild 5. Ronneby kyrka restaurerades kraftigt under kung Frederik II:s regeringstid (1559–88), vilket är anledningen till att hans och drottning Sofias vapen är målade på 1580-talet i långhusets östra travé. Lägg märke till att ett av de många fälten i den danske kungens vapen innehåller Sveriges tre kronor. Kung Erik XIV var mycket förgrymmad över detta tilltag, och rätten till trekronorsvapnet var ett av de diplomatiska tvistefröna under det nordiska sjuårskriget (1563–70). I en lång stridsskrift som Erik XIV författade 1564 ägnas inte mindre än en femtedel åt vapenfrågan. Skriften föreligger sedan i försomras i en kommenterad översättning i Magnus Karlssons doktorsavhandling i klassiska språk, vilken ägnas helt åt denna skrift. Om detta nämns mera i Vapenbilden nr 56, som utkommer i början av oktober.

Bild 6. På ett magnifikt epitafium från 1651 över lagmannen i Medelsta härad Caspar Petersson Schow och hans hustru Karen Svensdotter finns båda makarnas fullständiga vapen, båda borgerliga, skulpterade i trä framför ett grupporträtt av familjen. (Namnet Caspar är här en latiniserad form av Jesper, som han skrevs i andra sammanhang.) Vapen Schow synes vara en sammanslagning av två sköldemärken, ett med tre ekollon och ett med ett bomärke. Hjälmprydnaden består förutom av den uppstigande hjorten även av en stängel med tre ekollon på, bakom hjortens rygg, vilket framkommer i gravyren på brättet till ett dopfat som makarna skänkte till kyrkan 1638. På träskulpturen har denna detalj med tiden avbrutits och fallit bort. Båda vapnen är vända till vänster för betraktaren av fotot, mot altaret. (I vanliga fall är annars makens vapen courtoisievänt, dvs spegelvänt, mot hustruns.) Lägg märke till den lustiga detaljen att vapnen i denna framställning vilar på utskulpterade röda kuddar.

Bild 7. På nederdelen av epitafiet för borgmästaren Herman Schlüter, död 1636, syns en blå sköld med hans bomärke av guld. I skölden är, efter vanligt förekommande bruk, även inskrivet hans initialer H S.	Bild 8. På den enkla gravhällen över rådmannen Elias Schlüter, död 1689, syns hans bomärkessköld, med även initialerna inristade i skölden. Elias var son till Herman (bild 7). Man noterar att han förändrade faderns bomärke genom att byta ut nederdelen, överlagd av en ginbalksvis ställd tvärarm, mot en nedvänd pil.

Bild 9. Ett tredje exempel på bomärkesvariering inom samma släkt. Borgmästaren Wilhelm Schlüter, sonson till Herman (bild 7) och brorson till Elias (bild 8), skiljer sig i sitt bomärke både från farfadern och farbrodern. Förändringen påminner om följder av figurativa förändringar som brukar användas i intelligenstester. Pilen är här uppåtvänd i stället för nedåtvänd, som i farbroderns bomärke, och andreaskorset har upplöst sig till något helt annat. Bomärket förekommer broderat på sköld på ett antependium skänkt till kyrkan 1673.

Bild 10. En inramad teckning visar vapnet för kaptenen Hindrich Gustaf Ulf[en]klou (1755–1819), som dog i Ronneby. Framställningen har en tidstypisk cirkelrund sköldform, avsaknad av hjälmtäcke och kycklinglik karaktär över det hela. Den avslöjar också Ulfenklous läggning som mystiker – bredvid vapnet syns en pyramid och andra tecken besläktade med frimurerisk symbolik. Under skölden hänger hans ordenstecken som riddare av Svärdsorden och av den franska orden Pour le merite militaire. Ulliga moln fungerar som postament till framställningen, under vilken man kan läsa hans valspråk på ett rakt utsträckt band: Ab labore infractus.

Bild 11. På norra korsarmens östra vägg är målat ett 1400-talsvapen som ingen, så vitt jag känner till, har lyckats identifiera. Det skadade och svårtolkade sköldemärket är målat med vitt på rött fält, och hjälmprydnaden ser närmast ut som tre gröna spikklubbor.

Bild 12. I södra valvkappan i långhusets östra travé är på 1500-talet eller i början av 1600-talet målat ett alliansvapen som idag tyvärr framträder ytterst svagt. Det rör sig uppenbart om två makar från traktens lokala danska adel. Under sköldarna urskiljs ett B respektive ett M. Mannens hjälmprydnad är ett stolpvis ställt föremål mellan två påfågelsfjädersbesatta vesselhorn. Ätten Krabbe förde en påfågelsfjäder mellan sådana horn. Hustruns hjälmprydnad förefaller att kunna vara ett par gäddkäkar eller dylikt. Detta alliansvapen ter sig väsentligt mycket möjligare att kunna identifiera ägarna till, jämfört med det kryptiska vapnet i bild 11, men det har i alla fall inte lyckats författarna till Ronnebybandet, vilket kom ut 1962 i bokverket Sveriges kyrkor. Kontakta jesper@heraldik.se om du besitter någon ledtråd till dessa gåtor, eller rentav har deras lösning, så uppdateras i så fall då denna artikel.