Sveriges rikssigill från 1436
Av Jesper Wasling
Året är 1436 och det svenska upproret mot unionskungen har
lyckats. Erik av Pommern var avsatt och riksrådet styr
landet. För att kunna verkställa ett rådsbeslut och göra
det rättsligt bindande krävs nu en sigillstamp.
På Historiska museet i Stockholm finns den sigillstamp (stämpel),
den så kallade Riksklämman, som det svenska riksrådet lät
tillverka efter kung Erik av Pommerns avsättning. Den är
tillverkad av silver, är 9,1 cm i diameter och 0,4 cm tjock.
Den graverade bilden föreställer S:t Erik, Sveriges
skyddshelgon. Helgonet är klädd som en riddare från
1400-talets början med pansarrustning över en brynjedräkt.
Till vänster om S:t Erik finns en sköld med det svenska
riksvapnet, tre kronor, som helgonet håller i sin ena hand. I
den andra handen håller S:t Erik en vimpelliknade fana,
"Sankt Eriks banér", som fladdrar ut bakom hans
huvud.
Foto: Statens Historiska Museer
|
||||
|
||||
