Skandinaviska härolder

Ordet härold kommer från forngermanskan och betyder ursprungligen härförare. När härolderna börjar nämnas under sent 1100-tal är det emellertid inte frågan om några härförare utan av presentatörer av deltagarna i torneringarna.

Tidigt uppträder de kontinentala härolderna tillsammans med sångare och dansare. Först under 1300-talet skiljs de två grupperna åt. En liknande utveckling kan ha ägt rum i Sverige och Skandinavien, för även om lekarna hade en låg status så skattades versdiktningen högt.

I en tysk krönika från 1300-talets slut beskrivs torneringen i Rostock 1311, som då var danskt. Torneringen hölls av kungen Erik Menved. Enligt krönikan ska danska torneringar ha varit utropare, men det är osannolikt eftersom härolder under tidigt 1300-tal inte ens fanns i de nordliga tyska hertigdömena. Men krönikan visar att härolderna var en vanlig företeelse i krönikörens egen samtid.

Jean Froissart, den franska krönikeskrivaren under hundraårskriget, skriver om ett möte med en dansk härold i Bryssel 1366. Senast då, under Valdemar Atterdag, fanns således en dansk härold. Ungefär samtidigt framträder Gerhard Grundis som dansk härold i danska källor.

Kända skandinaviska härolder under medeltiden och när de var verksamma.

Andra nämnda härolder som inte är kända till namn finns också. Några kanske kan vara identiska med de som nämnts här ovan, men det kan också vara helt andra män.

1. En dansk härold nämns i England 1457. Var då på väg hem från Portugal.
2. Pursivanten Lolland 1458 - 61. Samma som ovan ??
3. Härolden Själland 1462. Christaian Hendel ??
4. Härolden Sverige 1504 - 05. Bengt Svenske ??
5. Två pursivanter i David Kocks ressällskap i Frankrike 1510.
6. Härolden Norge 1508 - 17.