En släkt vid namn Horn
med ett horn i skölden

”Las Horn i Ballesløff paa hans moders Johanne Niels Lauerßens (vegne) citat Poffuell Persen i Wæ faare en gordt i Malmøø, hand holler hinde faare mett wrette, att møde i Lundt scte Michels affthen.”
    Så läser man i ”Tegnelser over alla Lande” från 1539 i Danske Magazin 3:6 efter en regest i danska Rigsarkivet. På modern svenska blir det: Lass(e) Horn i Ballingslöv instämmer på sin moders, Johanna Niels Lauersson änka, vägnar Poffuel Persson i Vä med anledning av att denne utan rätt lagt beslag på en gård i Malmö. Poffuel Persson skall infinna sig till förhandling vid tinget i Lund den 29 september.
Lass(e) Horn i Ballingslöv (Göinge i Skåne) kallas 1558 välboren frälsefogde och är sannolikt död 1598, då hustrun Ludze ”Las Horns” nämns med sönerna Michel Horn i Ballingslöv (känd redan 1570) och Jeppe Horn i Arkelstorp (känd redan 1575). En Lasse i Ballingslöv 1615 kunde tänkas vara avkomling till den äldre Lass(e) Horn. Det nämns en Peder Horn i Hagsjö (V Åkarp) som är skattefri lensman 1611 och en Knud Horn i N Åkarp 1633 är svåger till kyrkoherden Niels Olsson i Vankiva. Knud Horn anklagas då för lägersmål med Elline Trölsdotter. Släktskap med Horn i Ballingslöv är väl inte otänkbar.     Här kan möjligen länsräkenskaper, bevarade domboksprotokoll, brev i danske kansli och jordeböcker-mantalslängder fylla i luckorna och ge fingervisning om forsatta forskningsvägar. (Orterna ligger samtliga i Göinge hd, Skåne.)
Men vem var nu Lass(e) Horn i Ballingslöv och vilka ingick i hans närmsta familj?

En gård i Malmö

blir första ledtråden. Den 2 aug 1540 finner man följande notering i Malmö rådstuguprotokoll (dombok, Malmö stadsarkiv):
”Samme dag (Anno 1540 mandagen nest effter Petrj ad vinculam) wore Mattis Schriffuere, borgemestere her samme stetz oc Pouell Pederssön Guldsmitt vdaff Wæ vdj rette om en stoll vdj bykircken, oc tha dømdes Mattis Schriffuere stolesteden till, at hand skall then nyde oc beholde oc gøre kircken syn rettighed ther aff, oc bygningen dømdes Pouell Pederssön till, saa at hand maa then selge eller fløtte vdaff steden, dog skall hand forst betalle Mattis Schriffuere 10 m., som samme bygning staar till pant fore.”
Något moderniserat betyder detta att borgmästaren Mattis Schriffuer i Malmö och guldsmeden Poffuel Pedersson (Graa) i Vä tvistade vid tinget om dels rätten till en kyrkstol (sittplats, privat bänk för de förmögnare och mera framstående borgarna) i S:t Petri kyrka i Malmö och dels rätten till en byggnad där. Borgmästaren tilldömdes rätten att använda kyrkstolen och guldsmeden i Vä rätten till byggnaden sedan han dock erlagt 10 mark till borgmästaren, det belopp byggnaden var pantsatt för. Ett vettigt domslut således.
    Borgmästaren Mattis Schriffuer är gift med en Ursula Nielsdotter vars syster Marina Nielsdotter är gift med kunglige byfogden och tullaren i Malmö Valentin Kiøler, borgmästare i staden en tid senare. Poffuel Pederssons hustru är således syster till Ursula och Marina och dotter till Iehanna i giftet med den avlidne Niels Lauersson, föräldrarna till Lass(e) Horn i Ballingslöv (se släkttavlan). Poffuel Pedersson i Vä har tydligen tillskansat sig gården från svärmodern. Han har rätt till en byggnad där men tydligen inte hela fastigheten.
    Det finns ännu en notis om denna gård i Malmö rådstuguprotokoll:
”Anno 1543 den 12 dag ianuarij her paa raadhusit for borgemestere oc raad wor skickit fornumstig mand Lauritz Hemmingsön, raadmand her samme stetz, haffuendes met sig beskeden mand Pouell Pederssön, borgere vdj Wæ, som obenbare bekende oc tillstodt, att de 150 m(ark) danske, som forne Lauritz Hemmingsön bleff hans høstrues moder, Iehanna Oluff Sadillmageres, skyldig for den rettighed, hun oplod hanum vdj den gord, hand nu vdj boer, ere redeligen oc well betalede, oc den handschrifft, som hun haffde aff forne Lauritz Hemmingsön paa samme 150 m, sagde forne Pouell Pederssön sig ingeledes att kunde finde. Thy giorde hand her i dag samme handschrifft aldeles død oc magtløsz met alle syne punchte, article oc wilckor, bode om det herberge nedre vdj gorden oc allt andit, huad som hellst hun indeholder.”
    I klartext läser man att rådmannen Lauritz Hemmingsson i Malmö för med sig borgaren Poffuel Pedersson (Graa) i Vä till rådhuset i Malmö, där Poffuel tillstår att rådmannen ärligen betalt de 150 mark som denne blivit skyldig Poffuels svärmoder Iehanna Oluff Sadelmakares hustru (således omgift senast i januari 1543). Beloppet utgör hyra för Iehannas gård i Malmö vilken rådmannen bebor. Skuldsedeln som Iehanna fått av rådmannen på beloppet 150 mark kan Poffuel nu inte hitta och därför förklarar han skuldsedeln maktlös och död. Här ser man att Poffuel får böja sig för rättvisan och erkänna att pengarna utbetalts. Skuldsedeln kan han inte hitta. Han är annars inte den som ger sig så lätt; ett decennium senare skall han nödgas resa till kungs till Köpenhamn upprepade gånger för att försöka få några kvinnor ”av mäktig släkt i Göinge”, vilka låtit mörda hans systerson, dömda. Bakomliggande orsak är ett arvsbråk mellan Poffuels släkt Graa och frälsesläkten Hegle med ägor bl.a. i Vanåsgodset samt följdverkningar av den dödsdömde och avrättade Niels Brahes till kronan indragna andel i samma arvegods. Men det är ju en annan historia.
    Gården som avses här är nr 29 i kvarteret 4 S:ta Gertrud i Malmö.

Horn i Arlöv

Vem Iehannas förste make Niels Lauersson var är inte 100% säkert, men möjligen är han den borgare Niels Lauersson i Malmö, som deltar den 14/4 1531 då rådhusrätten behandlar ett arvsskifte efter en Ursula Snickers (änka) i staden. Noteras kan i sammanhanget att Iehanne med maken Niels Lauersson hade en dotter vid namn Ursula. Samma Ursula Snickers son Jörgen Lauersson (Laurissön) förekommer ånyo på rådhuset den 8/2 1538 och då kallas han Ursula Sömmerskas son, modern var således sömmerska. Denna dag anammar Jörgen i Niels Lauerssons och Niels Jeppsson Bageres närvaro på rådhuset en del av sitt arv. Här kan man således misstänka nära släktskap. Året därpå, 1539, är Iehannas make Niels Lauersson död som vi sett av kansliregistranten (ovan).
    Om Lass(e) Horn i Ballingslöv har namn efter fädernesläkten, kan man misstänka att fadern Niels Lauersson är identisk med en Niels Horn, vilken uppträder i Arlöv den 12/2 1506 som löftesman för en Per Horn i Arlöv, som var möllare på Segemölla där – måhända nära besläktad (en Kristina ”Hansses” i Arlöv förekommer i ett skiftesvittne som gårdsägare i Malmö den 10/11 1477 och kunde kanske något långsökt beroende på kopplingen Arlöv-Malmö och det besuttna borgerskapet räknas till släkten). En annan av löftesmännen (borgensmännen) var en Jörgen Lauersson i Görslöv, kanske en frände med tanke på nyss nämnda Ursula Sömmerskas son med samma namn. Om Segemölla kan noteras, att ärkebiskop Peder Lykke 1434 bl.a. överlämnade denna till konung Erik av Pommern, varefter skedde ett mageskifte mellan kung Hans och Malmö stad år 1500. Då blev staden ägare av möllan och i utbyte fick kungen av staden en gård med ett grundmurat torn vid stranden, den s.k. Toldbodgården.
    Per Horn i Arlöv var möllare på Segemölla redan den 16/1 1506, då han uppträdde på rådstugan i Malmö tillsamman med en fogdesven vid namn Anders Plowdreng i Malmö. De kallas ”ffwllemyndwge och mechtighe och arffwinghe tiill then pyghe Marine Iørgenssdotther, som Swen Remesnidher, borgere her samestæds, i gallenskap och wilhedh kom ffore skadhe och gaff noghere hwgh, och nogher tiidh ther effther bleff fforne pyghe Marine dødh…”. Bortsett från denna tragedi, vilken tilldels förklaras med att Marine varit sjuk och inte var helt oskyldig till det inträffade, avslöjar anteckningen att Per Horn och fogdesvennen Anders Plowdreng var arvingar efter henne. Mest troligt är att de tre var syskon. Här noteras samtidigt att Iehanna och Niels Lauersson hade en dotter vid namn Marina.

Vapen – ett horn – samt prästerna Horn i Lund och Malmö

En borgmästare Hans Pedersson i Lund förde ett horn i sitt vapen och var verksam -1474–1497~ samt andra gången gift med Margareta Olafsdotter (senast 1484). Han ägde gårdar i Lund och i Landskrona (som han säljer till Lunds domkyrkas byggnadsfond den 1/8 och 21/10 1487 mot att domkyrkan låter hålla två mässor varje vecka samt en årtidsfest i koret för honom och andra hustrun; skomakarelaget i Landskrona skall erhålla en lödig mark mot en mässa för Jungfru Maria om lördagen). Enligt en påteckning på baksidan av dokumentet av den 21/10 1487 ”Johannes Pistor…” är han bagare (latinets pistor = möllare, bagare). Denna gård försöker byfogden Per Guldsmed i Ängelholm återfå med motiveringen att när mässorna upphört (vid reformationen) skall gåvan återgå till arvingarna. I en dom år 1538 på Kongens Retterting (högsta instans) visas att dessa själamässor ej upphört. Gåvan står således fast.
    Hans Pedersson ärvde en gård i Lund efter sin första hustru Elne Jensdotter (vilken hon ärvt efter sin fader och moder Jens Hogensson och Boell Seggutz, vilka bodde i Knästorp). Samma sigillbild: ett horn hade en borgare Herman Horn (vapen: ett horn) i Malmö. Han var rådman 1456–1469 och hade sönerna Anders Horn, magister, präst, kanik i Lund 1475–1502 samt med studier vid Kölns universitet före 1465, och Hans Horn som var kanik i Lund och präst i S:t Petri kyrka i Malmö, känd 1475–1522~. Hans änka Bolde nämns ännu i livet 1541. Rådmannen Herman Horn var samtida med en rådman Henrik Horn i Malmö, känd 1473, och de kan måhända vara bröder. Här får man se bl.a. till social tillhörighet utöver själva släkt- eller tillnamnet om man vill göra dylika antaganden om nära släktskap. Båda var ju rådmän i Malmö.
    Ytterligare en präst Hans Mogensson Horn bör tillhöra denna släkt från Malmö. Han var född senast i början av 1520-talet, kyrkoherde i Äspö och Ö Klagstorp (orter söder om Malmö) 1547–1565 samt avliden senast 1596. Han efterträddes av sonen Peder Hansson och hade en dotter Marina Hansdotter som blev gift med näste kyrkoherde i pastoratet, Henrik Rasmusson Tinckel, född 1548.
    Hans Mogensson Horn förefaller ha bott i Malmö, där han begravde fem av sina barn 1552–1556 och hade en broder Mourids Horn som var snickare 1551–1559 samt avliden efter den 5/4 detta år. Härvid minns man Ursula sömmerska som i första giftet var gift med en Lauers Snicker i Malmö (ovan) och nära släkt med en Niels Lauersson i Malmö, måhända fadern till Lass(e) Horn i Ballingslöv. En snickare Hans Horn levde i Malmö redan -1517–1519. Yrken gick ofta i arv.
    Hans Mogensson Horn och brodern Mourids Horn uppträder vid tinget (rådhuset) i Malmö den 6/11 1551 med anledning av ett arvskifte Mourids Horn bevistat i Landskrona mellan en kaplan Anders Ollsson i Landskrona och hans styvbarn efter hans saliga hustru Gertrud. Mourids Horn har således tillvaratagit barnens rätt och är att betrakta som deras mödernefrände, närmast deras morbroder. Bröderna Hans och Mourids Horn tar nu hand om ”börnegodset” till dess barnen blir myndiga.
    Hans Mogensson Horn och en broder ”N:N:” uppträder vid rådhustinget i Malmö den 4/7 1552 med anledning av en tvist om en gård deras ”saliige frencke” Citsse Suend Skredderes änka givit till hospitalet i staden. Bröderna Horn anser att det inte gått lagligt till och kräver egendomen (2 bodar i de lybska krambodarna = del av nr 406 i kvarteret 32 Jörgen Kock vid Västergatan) åter. Denna frändekvinna Citze var änka redan den 13/7 1503, då hon avgav räkenskap för S:t Jörgens kapell på makens vägnar (han hade således varit kyrkovärjare där). Den 21/11 1539 behandlades ärendet med gården i rådhuset igen och då uppträdde Citze och dottern Boild Laages (hustru; kanske gift med borgaren i Malmö Jens Laage känd 1524–36~). Citze hade köpt en byggnad av en Morthen Pedersson som en tid hyrt gården av henne.
    Citze kunde tänkas vara faster (eller moster?) till Hans och Mourids Horn.
    Mourids Horns hus och innehållet i stuan nämns i bouppteckning efter Michel Hansson i Malmö den 1/12 1558. I bouppteckning den 5/4 1559 efter Folmer Guldsmed i Malmö noteras utgifter till bl.a. Herr Hans Horn (kyrkoherden således) och Mourids Horn. Detta året 1559 (utan datum) förrättas också bouppteckning efter Mourids Horn, snickare eller träsnidare. Byggnadsmaterial i en gård övertages av broder Herr Hans Horn. Bouppteckningen är omfattande och man noterar t.ex. ett harnesk, två hillebarder och några spjut. En notering om att en kvinna Anna (Anne) fick det gods som inte gick till den dödes broder Herr Hans gör det troligt att vi här får namnet på Mourids Horns änka. Några barn nämns ej.

Horn från Rostock?

En lågfrälseman Anders Horn är borgare i Malmö i början av 1400-talet. Den 10/5 1406 uppträder han på rådhuset i anledning av att han och en ”hederlig” hustru Cecilia, gift med en Mattis i Tårnby på Amager (Själland) äger del i en gård vid stranden i Malmö ( uthyrd till och bebodd av två borgare). Nu säljer Cecilia sin femtedel efter att hennes son Jenis Michelsson avlidit. Av detta kan man sannolikt dra den slutsatsen att Cecilia och Anders Horn är nära släkt, förmodligen syskon. Anders skrivs med patronymikon Nielsson/Niclisson och nämns i handlingarna fram till och med år 1421. Han säljer sin del i den nyss nämnda gården den 9/5 1407. Den 6/2 1419 är han borgmästare i Malmö. Huruvida han är fader till rådmännen Herman Horn och Henrik Horn kan inte säkert visas men inte heller anses otroligt. De hör alla till det högre borgerskapet, till magistraten. De heter Horn och en av Herman Horns söner heter Anders. Vi har också stött på en Niels Horn i Arlöv 1506. Sannolikhetsskäl talar för att det är samma släkt Horn i Malmö.
    Herman Horn var ännu byman den 25/2 1443 och hade då bebott en gård på väster i Malmö (Claus Ottis strede; sedan kallad Fiskaregatan) sedan 1430-talets mitt (den ärvdes sedan av de båda sönerna). Herman kan således även tidsmässigt vara son till Anders Nielsson/Niclisson Horn.
    Nu får vi segla över Baltiska havet till Rostock, där vid pass den 24/4 1377 Peter Niclesson på sina tre systrars vägnar, Peter Horn(e) och Olaf Horn på sina egna samt brodern Niclis Horns vägnar kvitterar Adelheid, änka efter Swarte Bernard och Bernards testamentsexekutorer för deras arvslott efter den döde. Arvingarna hör sannolikt hemma i Malmö och är släkt med Swarte Bernard i Rostock. Den nämnde Niclis Horn (skrivs Nicolaus dictus, dvs. kallad, vanme Horne = van dem Horne) fraktar sill från Skåne till Lübeck i kompanjonskap på ett skepp tillhörigt en Johannes kallad Zømer i Skåne 1379, och den 12/7 detta år ber rådmännen i Hamburg rådmännen i Danzig att hjälpa Johannes kallad Stormers ombud att komma i besittning av en summa pengar för två läster sill, inlastade i Skåne. Lasten har av Niclis Horn orätt förts till Danzig men skulle till Lübeck. Det är den feta skånska sillen man tvistar om.
    En Katherina, styvdotter till en Johannes de Horne i Lübeck kvitterar den 13/12 1384 exekutorerna av Smale Henzes testamente för tio mark m.m. den döde testamenterat henne. Här kan släktskap måhända föreligga med arvingarna till Swarte Bernard i Rostock. Den 6/1 1386 förklarar samme Johannes van dem Horne (skrivs i samma dokument också Johannes de Horne) sig vara skyldig några borgare 100 lybska mark som säkerhet till frälsemannen Henneke Limbek.

Skånelands Medeltid

kan på detta sätt genomletas av envisa genealoger på jakt efter anor eller rent allmänt efter lokalhistoria och personhistoria. Exemplet med släkten Horn är inte något undantagsfall utan ett av många. Som bifogade släkttavlor visar kan man i många fall följa släktlinjer fram till kyrkböckers och andra löpande arkivaliers tid. Jag har försiktigtvis markerat sannolika släktförhållanden som ej 100% kan beläggas med handlingar med ---linje och säkra samband med —linje. Dessutom har jag placerat in heraldik (horn) och en del bomärken, vilka kan avslöja släktskap genom snarlikhet.

Noter

Vapen Horn är hämtat ur Jan Raneke: Svenska medeltidsvapen, Lund 1982–1989, s 309.
Arlöv, se Tor Flensmarck: Skånelands Medeltid del A, Stehag 1999, s 82–87.
Horn, se Tor Flensmarck, Skånelands Medeltid, C4-häradsBladet 1993:2 s 18–24; Tor Flensmarck, Arvet efter Karine Klavsdotter år 1600, en titt i Väbys Arvebok, C4-häradsBladet 1996:1 s 20–21.