Av Jesper Wasling
Den svenska flaggan är känd till färg och form sedan
1550-talet. Men fram till 1800-talet hade den konkurrens av
både enfärgade fanor och flaggor som var delade ett
flertal gånger. Inspirationen till formen var säkert en
kombination av Sveriges riksvapen (med ett kors som avdelare
mellan fälten) och Dannebrogen. Gult och blått var de
dominerande färgerna i både folkunga- och tre kronorvapnet.
Riktigt hur flaggan egentligen ska se ut har varierat. Både
färgernas nyanser oh flaggans proportioner varierar över
tiden. En lag från 1982 fastslår hur
en riktig svensk flagga ska se ut idag. Lagen innehåller bestämmelser
om samtliga svenska nationsflaggor, det vill säga också de
tretungade örlogs- och kungliga flaggorna. De kungliga
flaggorna har alltid det stora eller lilla riksvapnet i ett
vitt fält över korsmitten.
Det finns däremot inga föreskrifter om den blågula vimpeln,
men det är givet att dess färger bör överensstämma med
flaggans.
Den svenska flaggans höjd förhåller sig till längden
som 10 till 16 (4-2-4; 5-2-9). Flaggans färger är fastställda
i det internationella systemet NCS: det gula NCS 0580 - Y10R;
det blå NCS 4055 - R95B. I PMS-systemet motsvaras detta av
PMS 116 C eller 109 U (det gula) respektive PMS 301 C eller U
(det blå).

En flagga får inte förses med bokstäver eller andra
tecken utöver vad som beskrivs i lagen. Flaggan får inte
heller utan särskilt tillstånd användas i varumärke och
liknande. Vid flaggning på flaggstång skall flaggans längd
vara ca 1/4 av stångens höjd. Såvida det inte är en
stormflagga, som används i hård blåst. Dessa är något
mindre och flaggans längd blir då 1/5 av stångens höjd.
Flaggas färgnyanser
Blå färg: NCS 4055-R95B
PMS 301 C eller U (bestruket och obestruket papper)
EC 10 % gul, 50% magenta, 100% cyan (Ec.15X0)
Gul färg: NCS 0580-Y10R
PMS 116 C (bestruket) och 109 U (obestruket papper)
EC 100 % gul, 20% magenta (Ec.X200)
NCS = Natural Colour System. PMS = Pantone Matching System.
EC = Eurocolor (4-färgstryck).