Av Jesper Wasling
Den högsta medeltida titeln utanför kungahuset var
riddare. För att bli dubbad till riddare var personen näst
intill tvungen att vara av gammal frälsefamilj med stor
makt och stora egendomar. Antalet riddare blir dessutom färre
ju längre fram i tiden vi kommer. Under Sten Sture dä
regering fanns till slut bara en riddare kvar i landet;
riksföreståndaren Sten Sture själv.
I Sverige har det alltid varit kungens privilegium att
utdela riddarslaget till frälsemän och andra som kan jämställas
med dem. Följden har varit att antalet riddare kraftigt har
varierat beroende på kungens vilja att förläna värdigheten
eller rent av frånvaron av en kung. Så fanns det under
1490-talet endast en riddare i Sverige, Sten Sture dä, därför
att Sverige sedan 1470 saknade en regent. Vare sig riksföreståndaren
eller rådet hade befogenheten att dubba en annan man. Ett
stort antal väpnare dubbades också snabbt när kung Hans
valdes till svensk kung 1497. Siffran 104 män samt tre pojkar
har nämnts. Pojkarna lär ha varit Sten Sture dy och bröderna
Erik och Eskil Gyllenstierna som var bröder till den berömda
Kristina.
Åren 1501 till 1520 saknade Sverige åter en regent, och
inga svenska män kunde få riddarslaget. De som erhöll värdigheten
av Kristian II efter Stockholms blodbad 1520 stod alla den
danske kungen nära. Få, om någon svensk man blev dubbad. Därför
krävdes det av Gustav Vasa att flera stormän skulle dubbas
till riddare när en han besteg den svenska tronen. De män
som mottog riddarslaget tillhörde kretsen kring Gustav Vasa
och Sten Sture dy. I stort sett alla var mycket nära släkt
med Gustav Vasa, Sten Sture eller Kristina Gyllenstierna.
Efter 1544 utdelades inga riddarslag av Gustav Vasa. Varför
är okänt.
Gustav Vasa
1528 12/1
|
|
| Ture Eriksson Bielke |
Riksråd 1528 |
| Erik Joakimsson Flemming |
Riksråd 1523 |
| Ivar Joakimsson Flemming |
Riksråd 1523 |
| Bengt Nilsson Färla |
Riksråd 1529 |
| Birger Nilsson Grip |
Riksråd 1525 |
| Karl Eriksson Gyllenstierna |
Riksråd 1530 |
| Peder Olofsson Hård |
Riksråd 1528 |
| Knut Andersson Lillie |
Riksråd 1523 |
| Måns Bryntesson Lilliehöök |
Riksråd 1528 |
| Måns Johansson Natt och Dag |
Riksråd 1529 |
| Lars Siggesson Sparre |
Riksråd 1521 |
| Johan Turesson Tre Rosor |
Riksråd 1528 |
| Nils Olofsson Vinge |
Riksråd 1523 |
1536 1/19
|
|
| Sten Eriksson Leijonhufvud |
Riksråd 1539 |
| Svante Stensson Sture |
Riksråd 1544 |
1544 22/8
|
|
| Per Joakimsson Brahe |
Riksråd 1540 |
Erik XIV
Salvatoreriddare
Erik XIV var Sveriges första moderna regent. På många
plan försökte han att skapa ett hov som motsvarade de tyska,
franska och italienska förebilderna. Bland annat innebar
detta att han instiftade en statsorden, Salvatoreorden. Han
införde också titlarna greve och friherre. Skälet var att
det i kontakten med sändebud från andra länder hade det
visat sig vara en nackdel att sakna adel med rang. All svensk
adel sågs som lågadel.
De första utnämningarna kom dagen för Erik XIV:s kröning
Tyvärr överlevde inte Erik XIV:s orden. Den ersattes av
Johan III med Agnus Dei-orden. Ordenstecknet var en
kristusgestalt i en oval medalj. Kedjan bestod av vasar och
tre-kronorsmotiv. Titlarna greve och friherre bestod.
Grevar
|
|
| Svante Sture |
Riksråd , Riksmarsk |
| Per Brahe |
Riksråd , Rikshovmästare |
| Gustaf Johansson Tre Rosor |
Riksråd |
Friherrar
|
| Sten Eriksson Leijonhufvud |
Riksråd |
| Birger Nilsson Grip |
Riksråd |
| Gabriel Kristersson Oxenstierna |
Riksråd |
| Lars Ivarsson Flemming |
Riksråd 1561, Amiral |
| Karl Holgersson Gera |
Riksråd |
| Göran Holgersson Gera |
Riksråd |
| Klas Kristersson Horn |
Riksråd |
| Erik Gustafsson Stenbock |
Riksråd 1561 |
|
Riddare
|
|
|
|
| Dionysius Beurraeus |
Riksråd 1563 |
| Hogenskild Bielke |
Riksråd 1563 |
| Ture Pedersson Bielke |
Riksråd 1665, Ståthållare |
| Nils Andersson Boije |
Riksråd 1561 |
| Jöns Tordsson Bonde |
Riksråd 1562 |
| Gustaf Götriksson Fincke |
Riksråd 1562 |
| Göran Götriksson Fincke |
Riksråd 1561 |
| Klas Eriksson Flemming |
Riksråd 1568 |
| Bo Birgersson Grip |
Riksråd |
| Erik Göransson Gyllenstierna |
Riksråd |
| Göran Eriksson Gyllenstierna |
Riksråd |
| Nils Göransson Gyllenstierna |
|
| Nils Karlsson Gyllenstierna |
Riksråd och Kansler 1561 |
| Erik Karlsson Gyllenstierna |
|
| Bengt Bengtsson Gylta |
Riksråd 1566 |
| Nils Nilsson Krumme |
Riksråd |
| Hans Klasson Kyle |
Riksråd 1565 |
| Knut Knutsson Lillie |
Riksråd 1562 |
| Ivar Ivarsson Lillieörn |
Riksråd 1561, Hövitsman |
| Erik Månsson Natt och Dag |
Riksråd |
| Sigge Larsson Sparre |
| Klas Åkesson Tott |
Riksråd 1576, Lagman |
| Arvid Turesson Trolle |
Riksråd |
| Erik Magnusson Ulfsparre |
Riksråd |
| Henrik Norman |
Sändebud från Pommern |
| Jörgen Pudewiks |
Sändebud från Pommern |
1561 30/6
|
| Arvid Arup |
Sändebud från Danmark |
| Johan Rudelius |
Sändebud från Lübeck |
| Johan Preute |
Sändebud från Danzig |
| Magnus Svensson Somme |
Riksråd 1562 |
1561 13/7
|
| Claus Meex (eller Methes) |
Sändebud från Livland |
| Hans Klasson Bielkenstierna |
Riksråd 1562 |
| Knut Haraldsson Soop |
Hövitsman |
| Henrik Klasson Horn |
Riksråd 1566, amiral |
| Hans Björnsson Lejon |
Ståthållare i Stockholm |
1568 5/7
|
|
| Åke Bengtsson Färla |
|
Johan III
Agnus Dei riddare
1569 10/7
|
| Gustaf Axelsson Baner |
Riksråd |
| Sten Axelsson Baner |
Riksråd |
| Johan Axelsson Bielke |
Riksråd |
| Pontus de la Gardie |
Riksråd 1585, Fältöverste, Hovmästare, Friherre
1571 |
| Anders Pedersson Lilliehöök |
Riksråd |
| Knut Axelsson Posse |
Riksråd |
| Erik Larsson Sparre |
Riksråd |
1570-tal
|
| Axel Stensson Lewenhaupt |
Riksråd 1586, |
1575
|
| Anders (Andrew) Keith |
Riksråd 1575, Fältöverste, Friherre 1580 |
1580
|
| Arvid Gustafsson Stenbock |
Ståthållare i Stockholm |
1582 1/7
|
| Herman Flemming |
Riksråd |
1590-tal
|
| Carl Gustafsson Stenbock |
Överste |
|
|
Johan III valde att inte fortsätta med utdelandet av Erik
XIV:s Salvatoreorden. Istället instiftade han en ny, som ändå
hade många liknelser med den gamla orden.
Men det var inte bara en ny orden som instiftades. Sättet att
dela ut den skilde sig åt. Det är endast svenska män som får
en utmärkelse av Johan III. Orden används inte som en del av
den svenska diplomatin.
Ordenstecknet är ett guds lamm som håller en korsstav.
Kedjan består av krönta vasar mellan krönta lagerkransar
som hålls av ett svärdbärande lejon och en krokodil. Länken
ovan hängsmycket är en kristusgestalt som har en knäböjande
ängel på var sida om sig.
Sigismunds och Karl IX:s riddarslag
Under Sigismunds regeringstid utdelades inga riddarslag i
Sverige. Inte heller lät Sigismund fortsätta utdelandet av
Agnus Dei-orden. Möjligen var det tänkt att ett riddarslag
skulle hållas vid drottning Annas kröning i Uppsala 1594,
men det blev inte av.
Karl IX återupptog ordensväsendet efter sina bröder. En
Jehova-orden instiftades och kungen lät ta fram fyra kedjor
med hängsmycke. De delades ut till konungen själv och till
hans tre söner.
Motivet i kedjan är två sammanfattande händer (en mans och
en kvinnas) runt en vase, och en fyrkantig kristall. Hängsmycket
är en ring i vilken ordet Jehova stod på en kristall från
vilken åtta raka och åtta vågade strålar utgick. Inget
riddarslag eller utdelning av ordenstecknet är känt, och
inget har troligen ägt rum.
Gustav II Adolfs riddarslag
Till skillnad från sina företrädare finns det inget som
tyder på att Gustav II Adolf hade några konkreta planer på
att instifta en orden. Han delade endast ut riddarvärdigheten.
Som Erik XIV väljer han att ge riddarslaget också till utländska
män som verkade som sändebud och ambassadörer. Riddarslaget
blev på det sättet en del av det diplomatiska protokollet.
Gustav II Adolf införde också en ny tradition i Sverige.
Utdelandet av miniatyrporträtt av konungen som
hedersbevisning. Porträttet skulle bäras i en kedja enligt
anvisningar. Gustav II Adolf delade också ut ett stort antal
medaljer. Något ordentligt system i utdelandet fanns inte,
och hedersbevisningen bör därför i första hand ses som gåvor.
Georg Fleetwood var den siste i Sverige som
mottog ett riddarslag med den sociala innebörden dubbningen
hade haft sedan medeltiden. Senare riddarslag har endast gällt
introduceringen i statsordnarna.
1616 12/6
|
| Didrik Bas |
Holländsk legat |
1617 12/10
|
| Per Baner |
Kammarherre, Riksråd 1625 |
| Magnus Brahe |
Riksdrots |
| Jesper Mattsson Cruus |
Riksskattmästare, Fältmarskalk |
| Jakob de la Gardie |
Riksmarsk |
| Karl Karlsson Gyllenhielm |
Riksråd, Fältmarskalk |
| Göran Gyllenstierna |
Riksamiral 1604 |
| Henrik Horn |
Riksråd, Riksmarskalk |
| Axel Oxenstierna |
Rikskansler, Greve 1645 |
| Avel Nilsson Ryning |
Riksamiral, Riksmarsk |
1618
|
| Hugo Mysits van Hels (Holländare) |
| Nikolaus Voigdt (H) |
| Petrus NN (H) |
Borgmästare |
| Jakob van Dijk (H) |
Svensk ambassadör i Haag, borgmästare i Göteborg. |
| Kornelius Paw (H) |
| Kristoffer Ludvig Rasche (H) |
Hovråd |
1625 2/4
|
| Johan Baner |
Riksråd 1630, Fältmarskalk 1634 |
| Gustaf Horn |
Riksråd 1625, Fältmarskalk 1628 |
1627 23/9
|
| Henry S:t George |
Härold i England |
| Peter Young |
Hovjunkare i England |
| Alexander Leslie (Skotte) |
Fältmarskalk 1636 |
| Patrick Ruthven (S) |
Generallöjtnant 1636 |
| Thomas Muschamp (S) |
Överste |
1627 24/12
|
| Nils Brahe |
General 1632 |
| Erik Hansson Soop |
Överste |
| Herman Wrangel |
Riksråd 1630, Fältmarskalk 1621, Ståthållare |
| Åke Tott |
Riksråd, Fältmarskalk 1631 |
| Klas Kristersson Horn |
Riksråd 1634, Överste |
1632 3/6
|
| Georg Fleetwood |
Generallöjtnant 1656, Friherre 1654 |
Litteratur:
Karl Löfström Sveriges riddarordnar (Borås 1948)