Ointroducerad adel i Sverige


Många släkter i Sverige har adlats men sedan inte introducerats. Antingen för att deras adelskap inte har erkänts, eller för att de har flyttat till landet under senare år.
Rent formellt är dessa inte heller adliga eftersom ett svenskt adelskap kunde ges av kungen men inte blev fullföljt innan introduktionen på Riddarhuset fullföljts.

 

von Ahlefeld
Tysk uradel. Känd sedan 1321. huvudsakligen bosatt i Holstein, Schleswig och Mecklenburg. En gren erhöll grevlig värdighet i Danmark. En annan gren invandrade till Sverige 1868 respektive 1906. Utslocknad.
Vapen: skölden kluven i blått och silver; till höger en silverne vinge, växande ur skuran, till vänster två röda bjälkar.
Krest: På en röd kudde med fransar av guld en sittande hund av silver med rött halsband.

von Arnold
Tysk adelsätt från Nassau. Flyttade till Ryssland på 1600-talet och erhöll ryskt adelskap 1845 med tillägget av prefixet "von". Introducerades på riddarhuset i Reval 1845. Invandrade till Sverige 1889 respektive 1891.
Vapen: I blått fält fyra sädesax av guld under en med två åttauddiga stjärnor av guld belagd röd ginstam.
Krest: Krönt, tre strutsfjädrar av silver.

von Baumgarten
Österrikisk familj som invandrade till Sverige under 1600-talets andra hälft. En bror adlades med namnet Adlerbaum, en annan med namnet von Baumgart. Båda är utslocknade. Den tredje broderns son upphöjdes i riksromerskt adligt stånd 1787.
Vapen (1787): skölden delad af guld och blått, i främre fältet växande en högervänd svart grip med utsträckt tunga, i nedre tre (2,1) sexuddiga silverstjärnor;
Krest: Krönt, mellan ett gyllene och ett blått standar, det senare belagt med en silverne halvmåne, ett grönskande träd.

von Beetzen -Beetz
Tysk ätt från svenska Pommern. Upphöjd i riksadligt stånd 1734. Ättens medlemmar skriver sig antingen von Beezen eller Beetz.
Vapen: skölden af ett grönskande träd kluven i blått och guld; i högra fältet en upprättstående vingad grip, stödd mot trädet, i det vänstra en upprättstående svart björn med silverhalsband, likaledes stödd mot trädet;
på hjälmen mellan tvenne örnvingar en harneskklädd arm, förande en dragen värja;

von Below
Tysk uradel från Pommern, känd sedan 1296. Invandrade till Sverige på 1840-talet. Utslocknad.
Vapen: I blått fält tre manshuvuden.
Krest: Mellan gröna påfågelsfjädrar ett manshuvud

Bernadotte
Sköld:
Krest:

Bernadotte af Wisborg
Sköld:
Krest:

af Björksten
Återflyttad till Finland.
Sköld:
Krest:

von Bornstedt
Tysk uradel från trakten av Magdeburg, känd sedan 1232. Invandrade till Sverige på 1830.
Vapen: I silverfält en röd tartarmössa.
Krest: sköldfiguren, prydd med röda och silverne fjädrar; hjälmtäcken i silver och rödt.

von Braun
Österrikisk ätt, som 1588 erhöll förnyelse av adelskap och vapenförbättring. En gren erhöll 1690 svenskt adelskap . Introducerad 1967.
Vapen (1588): skölden kluven af silver och blått, i högra fältet tre blåa ginbalkar, i det vänstra två gyllene sexuddiga stjärnor, parvis ställda.
Krest: Krönt, mellan två af blått och silver omvänt delade buffelhorn, en gyllene sexuddig stjärna.

Brockenhuus von Löwenhielm
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

de Bronikowsky
se von Oppeln-Bronikowski

von Buxoeveden
Tysk uradel som 1919 inkom till Sverige. En äldre gren innehar friherrlig värdighet.
Sköld:
Krest:

von Cederwald
Finsk ätt som adlades 1809. Utdöd i Finland 1840, invandrade till Sverige. Utslocknad.
Vapen: i blått fält på grön mark en krona mellan två av rött och silver växelvis delade strutsfjädrar en silverne båt.

de Champs
Nederländsk Flémalle i departementet Liège, känd sedan 1580 (ej 1100-talet som äldre skrifter säger). Invandrade till Sverige 1850.
Vapen: skölden 4-delad, 1 i grönt fält mellan tre (2, 1) röda kors en gyllene åkerhava, 2 i silver en svart dubbelörn, beströdd med gyllene kronor, 3 fyrradigt schackrutat af silver och blått samt 4 i silverfält fem växande sädesstånd, över vart och ett en femuddig stjärna; på hjälmen med täcken i guld och grönt sköldens örn.

von Corswant
Tysk ätt från Greifswald som upphöjdes i riksadligt stånd 1698. Invandrade till Sverige under 1800-talets mitt.
Vapen (1698): kvadrerad sköld; 1. och 4. i blått en med ett sväfvande silfverne snedkors belagd kvadrat (hvit saphir), hvilkens öfre gyllene rand vid båda hörnen, och undre vid midten är belagd med ett grönt klöfverblad, 2. och 3. i guld en inåtvänd röd grip; två krönta hjälmar, I. med röd-gyllene täcken gripen växande, II. med blå-gyllene täcken mellan två af blått och guld växelvis delade buffelhorn tre gröna klöfverblad.

Cronstedt
Johan Frans Andreas Galindo, som härstammade från den spanska markisätten Galindo d'Urea, adopterades till följd av sitt äktenskap med Friherrinnan Olga Beatrice Cronstedt (dotter af den siste friherren Cronstedt) som nr 50 på Finlands riddarhus. Invandrad till Sverige 1910.
Vapen: skölden delad i blått och silfver, i öfvre fältet en adelskrona, i nedre en sig i stjärten bitande blå orm; på den krönta skölden två hjälmar, den högra prydd med tvenne silfverne vingar och mellan dessa ett öga, den vänstra med ett växande krönt gyllene lejon, hållande en stam från hvilken en telning utgår; sköldhållare två svanor, hvilande på en fotställning af musslor och guldornament.

von Delwig
Tysk ätt från Westfalen. Invandrade till Sverige 1811 från Finland. Två andra grenar av släkten har erhållit svenskt adleskap med namnet von Dellwig. En utslocknad, den andra fortlever i Ryssland.
Vapen: i silfver en balk, som på längden delas i blått och rödt af en enkel molnskura (Wolkenschnitt); på hjälmen en silfverne och en blå strutsfjäder (stamvapen).

von Diepenbroick-Gruter
se von Gruter.

von Eckermann
Tysk ätt från Mecklenburg som upphöjdes i ryskt adligt stånd 1785. Invandrade till Sverige 1839.
Vapen: skölden delad af silfver och blått, i öfre fältet tvenne svarta vingar, i det nedre en gyllene åttkantig stjärna; ur hjälmens hrona tre strutsfjädrar; hjälmtäcken i silfver och blått.

von Eckstädt
se Vitzthum von Eckstädt.

von Eggers
Tysk ätt som 1790 upphöjdes i riksadligt och 1806 i riksfriherrligt stånd.
Fick svenskt medborgarskap 1920
Sköld:
Krest:
I:
II:
III:
Sköldhållare: Två svarta gripar med vingar av guld.

Ekestubbe af Våla
Svensk ätt från Västmanland som adlades 1544, bekräftad värdighet 1596.
Vapen: I grönt fält med röd sköldrand en i båda ändar avhuggen stock av guld med tre ekollon.
Krest: Tre ekollon av guld.

von Euler-Chelpin
Allemannisk ätt från Lindau vid Bodensjön som adlades 1884 av kungen av Bayern. Erhöll svenskt medborgarskap 1902.
Vapen (Ulner von Diesburg): i gyllene fält en sväfvande röd mur med portöppning och tre torn, hvart och ett med ett svart fönster, det mellersta tornet med svart spetstak;
på den krönta hjälmen med röd-gyllene täcken en röd kudde med gyllene fransar och söm, därpå en gyllene kanna, ur hvilken växer en fjäderbuske.

Falkenskiold
Dansk ätt som adlades 1716. Invandrade till Sverige 1852och utslocknad 1910. Fortlever i Danmark.
Vapen: kvadrerad sköld, 1 och 4 i rödt en gyllene falk med blått halsband, 2 och 3 i silfver ett upprättstående blått lejon; på hjälmen falken.

Fegraeus - Vånga-ätten
Svensk frälsesläkt.

I. Linjen.
Stiftare: Johannes Benedicti, d. 1586, Prost och Kyrkoherde i Fegred, efter hvilken ort antogs tillnamnet Fegraeus. Utslocknad.

II. Linjen.

Stiftare: Harald Bengtsson, d. d. omkring 1575, Herre till Syrte, Söderby och Tolered, Häradshöfding öfver Hölebo. Förnyelse på adelskap med namnet Appelbom 1645 (frår stiftaren).

Sköld: I blått fält tre silverströmmar.
Krest:

 

von Feilitzen
Tysk ätt från Brandeburg, säkert känd från 1500. Namnet skrevs för 1600-talet Vi(e)litz eller Fi(e)litz. Säkert adlig från 1600-tal då den invandrade rill Sverige. En gren naturaliserades i Sverige 1818 och dog ut 1893.
Sköld: belagd med en svart balk samt delad af guld och blått, däruti en spetsställd gyllene pil, omkring hvilken nedåt slingrar sig en krönt silfverne delfin mellan två sexuddiga stjärnor i undre fältet; på hjälmen mellan tvenne i blått och guld fyrdelta vingar, hvar och en belagd med en uppåtvänd pil samt den högra med en silfverne, den vänstra med en röd balk, en af sköldens stjärnor.

Fisker
Dansk ätt som adlades 1797, med adelsbrev från 1809. Utslocknad 1859.
Sköld:
Krest:

Flindt
Dansk ätt som adlades 1768. Utslocknad 1902.
Sköld:
Krest:

le Sage de Fontenay
Fransk adlig ätt, som kom till Danmark 1685 och upptogs bland Danmarks adel 1778. Invandrade till Sverige 1857. Utslocknad.
Vapen: I blått fält en med en röd femuddig stjärna belagd gyllene bjälke och över bjälken två rosor, bjälkevis ställda, samt under densamma en halvmåne med spetsarna uppåt, allt av silver.

Fouché
se d'Otrante.

von Friedrichs
Livländsk adelsätt, som är känd sedan 1400-talet. Svensk bekräftelse på adelskap 1650. Utslocknad.
Sköld (1650): I rött fält ett buffelhuvud av guld med röd tunga, omgivet av sex stjärnor av guld.
Krest: Krönt, en gyllene stjärna mellan två buffelhorn.

Gahn
Skotsk uradel, känd sedan 1225. Invandrade till Sverige 1563. Namnets försvenskning Cahun, Gahun, Gaan, Gahn. En gren upphöjdes i svenskt adligt stånd 1689 med namnet Canonhielm. En annan erhöll svenskt adelskap 1809 under namnet Gahn af Colquhoun. Båda dessa är utslocknade.
Sköld: eI fält av silver ett svart kors, i första kantonen åtfäljt av ett upprest svart lejon med röda tassar och beväring.
Krest: Ett avslitet naturfärgat hjorthuvud.
Devis: Si je puis.

von Gamp-Massaunen
Tysk ätt. Erhöll preussisk adlig och friherrlig värdighet av kejsaren av Tyskland 1907. Friherreskapet bärs endast av innehavarna av fideikommisset Massaunen. Utslocknad.
Vapen (1907): delad sköld, öfverst i silfver på en grön ekstam en naturlig uggla med en gyllene skriffjäder i näbbet, underst i rödt två ur sköldranden växande armar med händerna i handslag; friherrekrona; på den krönta hjälmen en växande tolftaggig röd hjort, hvilkens hals är framifrån genomborrad af en silfverne pil. Valspråk: Halte Treue.

Gentzschein
Tysk ätt som lär härstamma från Sachen. Adlades i Sverige 1650.
Sköld:
Krest:

von Gerber
Tysk uradlig ätt från Lübeck, känd sedan 1390. Hertiglig i Mecklenburg från 1786. Invandrade till Sverige.
Sköld:
Krest:

von Goeben
Tysk ätt från Peussen med namnet Rauchenheld som genom adoption 1876 erhöll adlelskap. Invandrad till Sverige 1885.
Sköld: (=Uradliga ätten v. Goebens): i blått fält en silfverne trädstam med afhuggna rötter och grenar, tre till höger och två till vänster; ur hjälmens krona tre strutsfjädrar, en blå mellan tvenne silfverne; hjälmtäcken i silfver och blått.

Granath
Utslocknad.
Sköld:
Krest:
.

Gravenhorst
se Lövenstierne.

Green af Rossö
Norsk ätt som upphöjdes i adligt stånd 1487. Utslocknad 1887
Sköld: I fält av silver en grå lax
Krest:
Två buffelhorn växelvis delade i svart och silver.

von Greyerz
Schweizisk medeltidsätt, känd i Bern 1329. Införd i Bayerns adelsmatrikel 1809. En gren flyttade till Sverige 1868.
Sköld: I rött fält en gående trana av silver.
Krest: En uppstigande trana.

Grill
Genuesisk patricierätt som leder sina anor tillbaka till 806. Upptagen som tysk riksadel 1571 då namnet Grill togs. Via Holland kom en gren att invandra till Sverige under första hälften av 1600-talet. Indelad i två grenar: Garpehytte- och Godegårds.
Sköld: I fält av guld en naturfärgad trana, stående på ett ben på ett svart treberg med en naturfärgad gräshoppa i munnen.
Krest: sköldfiguren.

von der Groeben
Tysk ätt som 1786 och 1806 erhöll preussiskt grevlig värdighet för fideikommisset Ludwigsdorff i Västpreussen.
Sköld:
Krest:

Grube
Dansk uradel känd sedan 1284. Den danska stamätten utslocknade under 1600-talet, men en gren fortlevde i Tyskland. Från den grenen invandrade en undergren till Sverige 1855. Utslocknad.
Sköld: I fält av silver tre dextervända spetsa.
Krest: Två buffelhorn med spetsar i samma tinkturer.

von Gruter
Tysk uradel från Westfalen. Känd sedan 1336 och genealogiskt säker från 1483. Preussisk friherrevärdighet i primogenitur 1840, samma värdighet utan inskränkning 1841. Utslocknad.
Sköld: Kvadrerad sköld, i 1 och 4 i rött fält två korslagda svärd med svart fäste och klingor av guld (Diepenbroick), och 2 och 3 i fält av silver två röda mindre sköldar, bjälkvis ställda (Grüter).
Krest: Två hjälmar, dexter svärden, sinister krönt med en naturlig hjortkrona, omslutande en röd, mindre sköld

von Haartman
Ätten, sannolikt från Tyskland, som adlades i Finland 1810. Finsk friherrlig värdighet 1849. Utslocknad.
Sköld:
Krest:

von Haffner
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

Hajdukiewicz
Polsk uradlig ätt som tidigare bar namnet Heydek och är känd sedan 1405 var känd i Polen. Förlänades vapen Pomian 1576. Invandrad till Sverige 1876. Utslocknad.
Vapen (1576): I fält av guld visenthuvud, genomborrat av ett svärd.
Krest: En väpnad arm av silver.

von Hallwyl
Utslocknad i Sverige .
Schweizisk uradel från kantonen Aargau som är känd sedan 1113. Omkring 1300 erhöll ätten grevlig värdighet och efter år 1500 flyttade Greve Hugo von Hallwil till Österrike och blev stamfader för den österrikiska ättegrenen. Invandrade till Sverige 1864.
Vapen: I fält av guld två svarta örnvingar.
Krest: Grevekrona.
Sköldhållare: Två lejon.
Devis: Prompt comme l'aigle et pur comme l'or.

von Harbou
Dansk ätt som adlades 1440, med konfirmation 1840. Till Sverige kom ätten 1864.
Vapen: I blått fält en femuddig silverstjärna över tre böljor av silver.
Krest: Två pansrade armar som håller sköldens stjärna.
Hjälmtäcke i silfver och blått

von Heideken
Livländsk adelsätt känd sedan sent 1400-tal. Kom till Sverige omkring 1700 och erhöll adliga privilegier 1778. En gren levde levde i Finland och utslocknade där 1914.
Sköld: I blått fält en sexuddig stjärna av guld.
Krest:ett svärd mellan fyra strutsplymer, allt av guld.

von Hennigs
Tysk med namnet Struth, som genom att adopteras av sin adlige kusin erhöll adelskap under dennes namn, von Hennings. Utslocknad 1945.
Sköld:
Krest:

von Hillern-Flinsch
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

Holck
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

von Homeyer
Tysk ätt som upphöjdes i riksadligt stånd 1787. Invandrade till Sverige på 1840-talet.
Sköld:
Krest:

von Horn
Uradlig ätt från Bremen som är känd sedan 1200-talet. Inkom till Sverige frrån Nederländerna 1607 respektive 1631.
Sköld: I blått fält ett jägarhorn av guld och däröver ett klöverblad av silver (ursprungligen endast ett jägarhorn).
Krest: Ett jägarhorn av guldoch bakom detta sex naturfärgade påfågelsfjädrar ställda tre, två, en.

von Horn af Rantzien
Uradlig ätt från Pommern. Fyra andra grenar har introducerats på svenska riddarhuset. Utslocknad 1958.
Sköld: I fält av guld ett svart sinistervänt jägarhorn med blå rem.
Krest: Mellan två svarta vesselhorn ett sinistervänt svart jägarhorn med blå rem framför tre naturfärgade påfågelfjädrar.

von Johnstone
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

Kennedy
Skotsk ätt som invandrade till Sverige 1796.
Sköld:
Krest:

von Knorring
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

von Krassow
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

Kökeritz
Tysk ätt från Thüringen som inkom till Sverige mot slutet av 1600-talet.
Sköld:
Krest:
Krönt,

Lagergren
Ätt från Östergötland som 1889 av påven erhöll ärftlig markisvärdighet för huvudmannen. Utvidgades 1904 med ärftlig grevlig värdighet för övriga söner.
Sköld: I rött fält en grön lagergren.
Skölden kröns av en markiskrona.
Valspråk: Fides et fidelitas.

von der Lancken
Uradlig ätt från Rügen i Tyskland som r känd från 1300-talet. Invandrade till Sverige under 180-talet. En gren upphöjd i svenskt friherrligt stånd, men utflyttad.
Sköld:
Krest:

Landberg
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

von Landwüst
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

Lavonius
Utslocknad.
Sköld:
Krest:

Linder
Svensk ätt från Småland som adlades i Finland 1830 och introducerades där som nr 193. En gren återinflyttade till Sverige 1970.
Sköld: I blått fält, med sköldrand av guld, en lilja av silver.
Krest: Krönt, fyra röda standar med fransar av guld.
Sköldhållare: Två uppresta bruna hästar.

von der Lühe
Utdöd
Sköld:
Krest:

(von) Löwenadler
Svensk släkt från Småland med namnet Kjellman som upphöjdes i tyskt riksadlligt stånd 1781 med namnet von Löwenadler. Prefixet "von" är numera borttaget.
Sköld:
Krest:

Lövenstierne
Dansk ät med namnet Struve, som adlades med nuvarande namn 1714
Sköld:
Krest:

von Mecklenburg
Tysk ätt från Mecklenburg som invandrade till Sverige 1798.
Sköld: I fält av guld ett svart tjurhuvud med halsfäll, med horn och nosring av silver och med röd tunga och krona.
Krest: krönt, fem pallisader i blått, guld, rött, silver och svart, bakom vilka det uppskjuter en naturfärgad påfågelstjärt belagd med ett ginbalkvis ställt svart tjurhuvud med horn och nosring av silver och med röd tunga och krona.
Sköldhållare: Två uppresta svarta tjurar med horn av silver och röd tunga.

Moltke-Huifeldt

Sköld:
Krest:

Munthe
Vapen:
Krest:

Murray

Sköld:
Krest:

von Mühlenfels

Sköld:
Krest:

d'Otrante
Vapen:
Krest:

Patek

Sköld:
Krest:

von Perner

Sköld:
Krest:

von Platen

Sköld:
Krest:

Priklonsky

Sköld:
Krest:

Przybyszewski

Sköld:
Krest:

Quarles von Ufford

Sköld:
Krest:

von Redlich

Sköld:
Krest:

(von) Reedtz

Sköld:
Krest:

von Rettig

Sköld:
Krest:

von Rosen

Sköld:
Krest:

von Rothstein

Sköld:
Krest:

de Roubetz

Sköld:
Krest:

von Schoultz

Sköld:
Krest:

von Schreeb

Sköld:
Krest:

von Segebaden

Sköld:
Krest:

Segerstråle

Sköld:
Krest:

(von) Syberg

Sköld:
Krest:

von Sydow

Sköld:
Krest:

Tolstoy

Sköld:
Krest:

af Trampe

Sköld:
Krest:

Treschow

Sköld:
Krest:

Vitzthum von Eckstädt

Sköld:
Krest:

 

Uppgifterna på denna sida är hämtad från flera årgångar av Ointroducerad adelsförenings matrikel.
 

  Upp